En dröm, en fantasi
Jag sögs in i skogen igen och den omfamnade mig med sin varma famn, strök mig över kinden med en solstråle, lyfte upp mig på en gren och lät mig se världen ur ett annat perspektiv, min kära skog. Små harsyrebebisar hade börjat sticka upp ur marken, alldeles nya och färska, vitsipporna hade börjat slumra och slå ihop sina blomblad. Jag trampade lätt på mina stigar idag, upp mot toppen, jag kände mig välkommen. Jag drog in skogen i mina lungor och kände lugnet slo rot i hjärtat. Skogen healade mig, jag fick ny energi.
Jag längtade upp till toppen, till mitt lilla berg, min lilla kulle, där jag kan sitta och titta ner på alla. Jag skulle sitta där och tänka lite, fantisera lite, drömma lite. Och jag drömmde...
"Du är så söt när du sover, själv har jag inte fått mig en blund" Bo Kaspers sångslinga klingade i mitt huvud, du är verkligen underbar liggandes där i sängen, så rofylld sovandes, vacker som en dag. Jag hade lite svårt för att se vem du var, min käresta? Christer? min jobbkärlek eller kanske rentav brandis? Vi låter det vara osagt. Jag kysste dig lätt på kinden och trippade ut i köket, jag var för rastlös för att ligga kvar och sova, full av energi att starta dagen. Tänkte att jag skulle bjuda dig på en speciell frukost. Jag slängde ihop en liten deg i tysthet, använde inga maskiner, för jag vill inte väcka dig. Det måste vara otroligt trivsamt att vakna till doften av nybakat bröd, tänkte jag.
"Jag ger dig morgon, jag ger dig min dag" Jag nynnade lite tyst i köket medan jag packade en ryggsäck med diverse frukosttillbehör, kylklamp och jucie, kanske en liten fruktsallad, och mitt nybakade bröd.
Gjorde två fantastiskt goda mackor. Men vad var det för bröd, hm ciabatta, grötbröd, eller grekiskt lantbröd, svårt att säga, men det måste ha varit gott, för det luktade ljuvligt. När jag drog igen ryggsäcken, hade du vaknat av mitt stök och överraskade mig i köket med en kram. På med kläderna, vi ska äta frukost där ute, sa jag och pekade på mitt berg. Du drog på dig lite kläder och sen gav vi oss av, det var fortfarande tidig morgon, kanonfint väder, blå himmel, solen värmde redan i morgontimman. En lätt dimma av älvor dansade över kyrkogården och lekta gömme bakom gravstenarna. Vi traskade raskt in i skogen och jag fylldes av ett varmt och välkomnande lugn. Jag sa hej i smyg till min skog och smekte lätt på ett av träden.
Du lommade strax efter mig och sträckte dig efter min hand, jag drog med dig upp på mitt berg. Efter en liten stund var vi där, det går ganska snabbt att ta sig dit, till den fantastiska utsikten. Det var första gången för dig. Jag la ut ett sittunderlag och dukade upp våran frukost medan du beundrade utsikten, det är fantastiskt att man kan se ända till havet. Jag hade varit uppe i några timmar nu och var ganska så hungrig, så jag mumsade i mig massa frukost och satt bara och mös. När vi hade ätit upp kröp jag in i din famn och lutade mitt huvud mot din axel, sen satt vi och filosoferade över världen och livet en stund. Plötsligt kände jag hur det började pirra i kroppen och jag fylldes av lekfullhet, jag vill leka gömme viskade jag. Sitt här och räkna till 30, så springer jag och gömmer mig. 1, 2, 3, 4....
Jag hittade det perfekta gömstället en bit därifrån, jag hade utsikt över dig när du började leta.
Likt som när man var barn fylldes hela kroppen av härligt adrenalin och det spratt i varenda muskel, det tog dig inte speciellt lång tid att leta upp mig, du var som ett lejon på jakt, som kastade sig över sitt byte, vi föll ihop i en skrattande hög. Gud vad jag älskar livet, Tack.
Jag längtade upp till toppen, till mitt lilla berg, min lilla kulle, där jag kan sitta och titta ner på alla. Jag skulle sitta där och tänka lite, fantisera lite, drömma lite. Och jag drömmde...
"Du är så söt när du sover, själv har jag inte fått mig en blund" Bo Kaspers sångslinga klingade i mitt huvud, du är verkligen underbar liggandes där i sängen, så rofylld sovandes, vacker som en dag. Jag hade lite svårt för att se vem du var, min käresta? Christer? min jobbkärlek eller kanske rentav brandis? Vi låter det vara osagt. Jag kysste dig lätt på kinden och trippade ut i köket, jag var för rastlös för att ligga kvar och sova, full av energi att starta dagen. Tänkte att jag skulle bjuda dig på en speciell frukost. Jag slängde ihop en liten deg i tysthet, använde inga maskiner, för jag vill inte väcka dig. Det måste vara otroligt trivsamt att vakna till doften av nybakat bröd, tänkte jag.
"Jag ger dig morgon, jag ger dig min dag" Jag nynnade lite tyst i köket medan jag packade en ryggsäck med diverse frukosttillbehör, kylklamp och jucie, kanske en liten fruktsallad, och mitt nybakade bröd.
Gjorde två fantastiskt goda mackor. Men vad var det för bröd, hm ciabatta, grötbröd, eller grekiskt lantbröd, svårt att säga, men det måste ha varit gott, för det luktade ljuvligt. När jag drog igen ryggsäcken, hade du vaknat av mitt stök och överraskade mig i köket med en kram. På med kläderna, vi ska äta frukost där ute, sa jag och pekade på mitt berg. Du drog på dig lite kläder och sen gav vi oss av, det var fortfarande tidig morgon, kanonfint väder, blå himmel, solen värmde redan i morgontimman. En lätt dimma av älvor dansade över kyrkogården och lekta gömme bakom gravstenarna. Vi traskade raskt in i skogen och jag fylldes av ett varmt och välkomnande lugn. Jag sa hej i smyg till min skog och smekte lätt på ett av träden.
Du lommade strax efter mig och sträckte dig efter min hand, jag drog med dig upp på mitt berg. Efter en liten stund var vi där, det går ganska snabbt att ta sig dit, till den fantastiska utsikten. Det var första gången för dig. Jag la ut ett sittunderlag och dukade upp våran frukost medan du beundrade utsikten, det är fantastiskt att man kan se ända till havet. Jag hade varit uppe i några timmar nu och var ganska så hungrig, så jag mumsade i mig massa frukost och satt bara och mös. När vi hade ätit upp kröp jag in i din famn och lutade mitt huvud mot din axel, sen satt vi och filosoferade över världen och livet en stund. Plötsligt kände jag hur det började pirra i kroppen och jag fylldes av lekfullhet, jag vill leka gömme viskade jag. Sitt här och räkna till 30, så springer jag och gömmer mig. 1, 2, 3, 4....
Jag hittade det perfekta gömstället en bit därifrån, jag hade utsikt över dig när du började leta.
Likt som när man var barn fylldes hela kroppen av härligt adrenalin och det spratt i varenda muskel, det tog dig inte speciellt lång tid att leta upp mig, du var som ett lejon på jakt, som kastade sig över sitt byte, vi föll ihop i en skrattande hög. Gud vad jag älskar livet, Tack.
Kommentarer
Trackback
