Inflyttningskalaset
Jaha, så när man äntligen hade tid och sätta sig ner och blogga, då kommer man inte in. Typiskt. Ja, jag överlevde helgen och mitt inflyttningskalas, det blev en succe, men var det värt all stress och ångest jag upplevde timmarna innan det började strömma in människor i min lägenhet. Jag kunde ha varit mer förberedd, allt hade varit lite enklare om jag hade förstekt kyckling och bacon och kokat pasta dagen innan, bakat rulltårtorna och osv. Och om jag inte så envist hade bestämt att jag skulle bjuda på nybakade bullar och bröd, inte köpa, ja,då hade jag sparat mycket tid. Men jag slår ett slag för det hemmabakade, det är mycket trevligare och mysigare och mer äkta och det är framförallt lukten jag var ute efter.
Jag började min söndag genom att stega upp klockan 6 (sommartid) (alltså 5 vintertid), det gick ju hyffsat okej och jag började så smått att dega ihop den första degen, ciabata och under tiden den jäste drog jag igång deg nummer två, grekiskt lantbröd. Det var mycket jäsning men jag hade att göra hela tiden, han springa och duscha däremellan också. Ciabatabrödet krävde tråkigt nog 2 omgångar i ugnen för det var åtta bröd, tyvärr blev dem inge bra alls, jag hade förväntat mig att dem skull jäsa, men dem var lika platta som när jag körde in dem i ugnen, platta och hårda. Bättre lycka med det grekiska lantbrödet som blev riktigt bra.
Sen var det bara att sätta igång med bullbaket, det var det som skulle ta mest tid misstänkte jag. Samtidigt som jag stod och hällde ner degvätska i skålen insåg jag att det var helt fel att göra en dubbelsats, min bunke var alldeles för liten och min stackars elvisp alldeles för billigt dålig. Vi kämpade på, jag och elvispen och hällde ner mjöl och degade tills degen nådde kanten. Alla som har bakat vet att deg jäser, det var inte hållbart för fem öre, jag skulle haft deg över hela bänken. Jag bytte till min stora bålskål. Geggade ihop kanelgoja, förberedde plåtar, slängde ihop två rulltårtor. Sen var det dags att börja kavla och dega, jag gjorde två mega långa kanelormar, fort fort fort, så snabbt har jag aldrig bakat. Klet klet, och sen skära upp dem små bullarna, kniven var inte tillräckligt vass så det blev lite komplikationer på vissa bullar. Fyllde en oändlig mängd plåtar, 6 stycken i alla fall och bullarna bredde ut sig och blev stora. Tvyärr hände något i proccessen mot dem perfekta bullarna för efter pensling och ugntillvaro, blev dem inte så fluffiga och goda som dem hade potential att bli. Ja, alla bullar blev inte misslyckade och dem fick hyllningar i alla fall, men några blev lite platta och välgräddade.
När jag hade ryckt ut sista plåten ur ugnen klockan var runt elva, lillebror kom och hjälpte mig att bära ner lite grejer till källaren och hämtade upp extra stolarna, jag började akutsteka kyckligen som jag hade stått och hackat upp, den skulle ju svalna tills jag la i den i salladen. När kycklingkrisen var avklarad började jag panikhacka sallad, jag var så superstressad och hade adrenalinet på topp. Syrran kom med alla sina låneungar och ville börja steka korv i köket. När jag öppnade kylen och skulle ta ut någon grönska blängde baconet på mig och jag drabbades av lite lätt kalasångest. FAN, det hade jag helt glömt. Satte syrran på att steka bacon medan jag fortsätta att hacka sallad. Råkade öppna mitt skafferi och såg hur pastan tittade ner på mig från översta hylla, FAAN. Panik panik. Slängde på en kastrull med vatten. Telefonen ringde dessutom stup i kvarten. Diskhon började försvinna under all disk och bordet var inte iordningställt. Tillslut hade jag hackat klart all sallad. Syrran hade räddat bacon och pasta som stod och svalna. Kycklingarna som hade stått i vägen hade i panike åkt in ugnen som fortfarande var varm efter all bakning, och dem hade inte alls svalnat, men jag slängde ner dem ändå och hoppades på det bästa.
Jag hade inte suttit eller kissat eller gjort något annat än att stressa runt i köket sen klockan sex, så tjugo i ett drog jag på mig lite smink, fick iordning bordet. Sa hejdå till lillebror och skickade med honom sallad, bröd och bullar. Vinkade av syrran som tog sina barn och åkte. Mamma hade precis kommit med kaffekokare och muggar och sånt, jag började vispa grädde och försökte få klart mina påskbakelser och sen började strömma in folk. Farmor kom först med pappa och tätt följd av min faster och hennes familj, en liten stund senare kom ett par gamla bekanta som bor i mitt område, redan här började bli lite fullt med folk, och jag försökte vara en god värdinna samtidgt som jag försökte göra klart mina bakelser. Jag ville vara överallt. Jag var hungrig och snurrig men kunde inte äta för magen var så stressad. Sen kom syrrans kompis och ett par bekanta till mamma och pappa, jag började bli lite stressad över att det skulle bli så fullt att vi inte fick plats. Skulle alla komma hade man haft ca 2 kvadratmeter var att vara på. Sen kom min moster och tillslut min morbror och hans familj. Nu var vi uppe i 18 stycken. Svettigt värre, fönstrena i köket var öppna men jag fick öppna dem i stora rummet också.
Det hade nog varit ganska mysigt om jag hade kunnat koppla av och slappnat av lite mer. Men jag kom inte fram någonstans, sprang mellan stora rummet och försökte öppna presenter, samtidigt som jag ville visa runt i lägenheten, prata med alla och fylla på sallad och se till att alla hade mat och efterrätt så det räckte. Tillslut började dem första trappa av och vi blev minus 4, och det gick nästan att andas igen. Sen droppade resten av i en strid ström och min kompis kom. Mamma och pappa åkte. Och efter fyra timmars kaos kunde jag sätta mig ner och pusta ut med makane och käka lite. Det var mysigt, vi satt och snackade en stund, sen åkte hon också. Jag blev ensam kvar i min lägenhet och slänge mig i soffan och orkade knappt röra ett finger till. Slog på tvn lite och kollade när käraste filmade lite. Sen var det en halvtimma tills skärgårdsdoktorn började så jag plockade undan lite, diskade och torkade av. Mamma kom förbi och hämtade lite bullar och bröd.
Jag såg halva skärgårdsdoktorn ostört innan käresta ringde och pratade lite, när vi hade lagt på kom syrran tillbaka efter dansen, hon ville käka lite till. Hon åkte hem strax innan Wallander började. Jag upptäckte att jag inte alls hade sovmorgon idag, så det var bara att göra sig klar för sängen och ligga där och kika på Wallander, prata i telefon och data lite. Innan jag föll i djup sömn.
Lägenheten har blivit helt fantastisk! Vilket jobb. Jag får komma tillbaka snart, och dra med mig Melissa. :) *KRAM*