Jag älskar min granne
Och då menar jag inte alla dem damer som bor i min trappuppgång eller kvinnan som avnjöt rökelser igår så det luktade plastipadding eller polysterpolyen, kunde inte fatta vad lukten kom ifrån förrän jag kom ut i trappuppgången och kände den karaktäristiska rökelselukten.
Nej, min granne är ingen fysik person, jag pratar om skogen, ängårdsbergen.
Jag var lite trögstartad imorse, sov till nio och segade upp mig till soffan och låg och kollade på sjukhuset och rent hus. Konstigt nog kände jag mig inte så upplivad som jag brukar göra när dem har städat klart. Men jag tog ändå tag i mitt lilla hem. Samlade ihop allt skräp efter kalaset, drog på mig lite kläder och beslöt mig för att ta en tur till soprummet och en sväng till affären och ta en liten promenad i området.
Efter pantet (13 kr) drogs jag mot skogen, jag kan inte hjälpa det, det är som om jag sugs in.
Jag gick förbi en man i shorts med en stor svart hund. Han var så jäkla rolig. Mannen kastade iväg en bollgrej och den stora svarta hunden, lycklig över att komma ut och leka skuttade glatt ut på gräsmattan, men lite korkad verkade han vara, han såg inte vad bollen landade och stannade upp på gräsmattan och tittade uppgivet på husse. -Men vad tog den vägen? ha ha, den minen. Sen sprang han runt och letade jättelänge utan att hitta bollen, som bara låg någon meter ifrån honom. ha ha... Härligt. Kanske lite tidigt för shorts, men det var riktigt varmt, jag förvånades av hur varmt 7 grader kunde kännas, det var nämligen det som termometern i köket visade.. i skuggan förvisso. Jag gick ut med två tröjor istället för jackan, visste att det skulle bli ännu varmare när jag började traska.
Jag gick in på samma ställe som förra gången, nu kände jag ju till stigen och var inte så orolig. Jag gick där och lyssnade på min mp3 spelare samtidigt som jag hörde fåglar kvittra och bäckar porla, det luktade fantastiskt gott i skogen, jord, trä, gräs allting. Jag blev helt ruslyckig när jag trampade fram och jag var så uppe och inne i mig själv i skogen att jag missade avstickaren uppåt i skogen, fortsatte glatt gå en lång bit tills stigen tog slut i ett bostadsområde?! hm, fattade ingenting. Fick vända tillbaka och tappade några minuters värdefull tid.
Stigen och skogen, upp upp upp...
Jag hade väl en och en halv timma på mig lite drygt, att ta mig hem på och duscha och göra mig iordning. Hittade stigen uppåt i skogen och började klättra. Vad härligt det var att gå där, mitt mission i sommar måste bli att lära känna alla små stigar i den här skogen, jag ska bli expert.
Jag kramade ett träd och hejade på några glada myror som stod och stretchade benen på stigen. Skogen började vakna, nu var våren verkligen på gång på riktigt. Här ska jag springa, flyga fram i sommar på lätta ben. När det var en kvart-tjugo minuter kvar dog mp3spelaren, batteriet var slut. Men det gjorde ingenting. Jag hörde mina prassliga byxor, fötterna som trampade fram på stigen, det trummande ljudet som blir när man går på stigar som är underminerade av rötter, slafset när jag gick på dem blöta stigarna, bäckarna som porlade, fåglarna som kvittrade. Ja, det var härligt och jag samlade kraft och energi, det här är riktig healing, som att ta ett renade bad i lugn och stilla sjö eller doppa sig i ett svalkande hav.
Nej, min granne är ingen fysik person, jag pratar om skogen, ängårdsbergen.
Jag var lite trögstartad imorse, sov till nio och segade upp mig till soffan och låg och kollade på sjukhuset och rent hus. Konstigt nog kände jag mig inte så upplivad som jag brukar göra när dem har städat klart. Men jag tog ändå tag i mitt lilla hem. Samlade ihop allt skräp efter kalaset, drog på mig lite kläder och beslöt mig för att ta en tur till soprummet och en sväng till affären och ta en liten promenad i området.
Efter pantet (13 kr) drogs jag mot skogen, jag kan inte hjälpa det, det är som om jag sugs in.
Jag gick förbi en man i shorts med en stor svart hund. Han var så jäkla rolig. Mannen kastade iväg en bollgrej och den stora svarta hunden, lycklig över att komma ut och leka skuttade glatt ut på gräsmattan, men lite korkad verkade han vara, han såg inte vad bollen landade och stannade upp på gräsmattan och tittade uppgivet på husse. -Men vad tog den vägen? ha ha, den minen. Sen sprang han runt och letade jättelänge utan att hitta bollen, som bara låg någon meter ifrån honom. ha ha... Härligt. Kanske lite tidigt för shorts, men det var riktigt varmt, jag förvånades av hur varmt 7 grader kunde kännas, det var nämligen det som termometern i köket visade.. i skuggan förvisso. Jag gick ut med två tröjor istället för jackan, visste att det skulle bli ännu varmare när jag började traska.
Jag gick in på samma ställe som förra gången, nu kände jag ju till stigen och var inte så orolig. Jag gick där och lyssnade på min mp3 spelare samtidigt som jag hörde fåglar kvittra och bäckar porla, det luktade fantastiskt gott i skogen, jord, trä, gräs allting. Jag blev helt ruslyckig när jag trampade fram och jag var så uppe och inne i mig själv i skogen att jag missade avstickaren uppåt i skogen, fortsatte glatt gå en lång bit tills stigen tog slut i ett bostadsområde?! hm, fattade ingenting. Fick vända tillbaka och tappade några minuters värdefull tid.
Stigen och skogen, upp upp upp...Jag hade väl en och en halv timma på mig lite drygt, att ta mig hem på och duscha och göra mig iordning. Hittade stigen uppåt i skogen och började klättra. Vad härligt det var att gå där, mitt mission i sommar måste bli att lära känna alla små stigar i den här skogen, jag ska bli expert.
Jag kramade ett träd och hejade på några glada myror som stod och stretchade benen på stigen. Skogen började vakna, nu var våren verkligen på gång på riktigt. Här ska jag springa, flyga fram i sommar på lätta ben. När det var en kvart-tjugo minuter kvar dog mp3spelaren, batteriet var slut. Men det gjorde ingenting. Jag hörde mina prassliga byxor, fötterna som trampade fram på stigen, det trummande ljudet som blir när man går på stigar som är underminerade av rötter, slafset när jag gick på dem blöta stigarna, bäckarna som porlade, fåglarna som kvittrade. Ja, det var härligt och jag samlade kraft och energi, det här är riktig healing, som att ta ett renade bad i lugn och stilla sjö eller doppa sig i ett svalkande hav.
Kommentarer
Trackback
