Var är plånkan
Lycka är att hitta ett fullt batteri i högen av använda tomma batterier, så att man kan lyssna på sin mp3 spelare. Ooo måste komma ihåg att fylla på lagret av batterier till min resa, samt finslipa låtlistan i båda mp3spelarna, eller ska jag ha med mig en ljudbok...hm tänka tänka tänka.
Jag har lunch och avnjuter ett äckligt V6 tuggummi med smak av cassis, inget vidare faktiskt.
Jag småvaknade innan halv tio idag av att regnet droppade hårt på fönsterbrädan, i min halvvakenhet tänkte jag...nej inte regn, jag vill inte gå ut, jag trodde att det var väckarklockan och att jag hade struntat i den. Kände mig ändå ganska utvilad när den ringde, duschade och drog på mig samma kläder som igår, orkade inte tänka ut någon annan fantastisk kreation, inte för att jag tror att det är en kotte som bryr sig heller. Men jag gjorde en lite extra ansträngning och sminkade mig, blåste håret och testade min dåliga plattång igen, och det blev faktiskt ganska bra. Funderade väldigt hårt på vad jag skulle ha för frisyr på bröllopet, kom inte fram till något bra, så jag får väl ha det så här, rakt kanske. Jag kände att jag var tvungen att anstränga mig lite för min egen skull, eftersom jag igår drabbades av ett sånt där akutfulfall med sjunkande självförtroende på jobbtoan. Så som det blir ibland, men det är väldigt otrevligt när man står och granskar sig i spegeln och helt plötsligt kommer fram till att man är ganska ful. Nej nej nej, så ska det inte vara. Man borde ju gå in på jobbtoan och stå och kråma sig i spegeln och osa av självförtroende över hur snygg man är. Hur ska man annars ens kunna charma nån av dem snygga killarna på jobbet. Äsch det är nog kört, tur att jag har en fin telefonröst iallafall.
Jag hade ganska mycket pilltid idag och pappa skulle komma förbi och limma två lister, strax innan jag skulle åka började jag febrilt leta efter min plånbok, för det låg massa lösa pengar på skrivbordet som jag skulle stoppa ner där, men jag hittade den inte. Hela jag greps av en fruktansvärd panik och jag gick igenom i mitt huvud tusen gånger, var hade jag den sist, någon måste ha tagit den på jobbet. Var är den? den brukar ju alltid ligga i väskan. Var fasen har jag lagt den, varför skulle jag ha lagt ur den. Det är ju extremt välstädat hemma nu och var sak ligger på sin plats. Blicken flackade runt i lägenheten och letade efter den svarta skinnklumpen. Men ingenstans kunde jag se den. Jag kände blodsmak i munnen och kände inte alls för att gå till jobbet förrän jag hade letat upp eländet, jag är verkligen inte så här slarvig. Var är den?! Nej, nån måste ha tagit den på jobbet, fan, nu måste jag ringa och spärra alla mina kort, eländes elände, och mitt kära körkort.
Men som av ett trollslag, som om någon där uppe ville spela mig ett elakt spratt så drog jag ut nyckelkorgen och där i låg skinnklumpen som kallar sig min plånbok och mussepigg hånlogg lite trött åt mig. Jag minns inte att jag stoppat ner den där, varför skulle jag ha gjort det och när. Skönt att den var återfunnen iallafall, nu kan jag äntligen andas ut och lungt åka till jobbet. För säkerhetsskull la jag ut alla pengarna ifall någon skulle få lust att bestjäla mig.
Det är faktiskt så att ju mindre pengar man har ju mer ökar dem i värde.
Jag har lunch och avnjuter ett äckligt V6 tuggummi med smak av cassis, inget vidare faktiskt.
Jag småvaknade innan halv tio idag av att regnet droppade hårt på fönsterbrädan, i min halvvakenhet tänkte jag...nej inte regn, jag vill inte gå ut, jag trodde att det var väckarklockan och att jag hade struntat i den. Kände mig ändå ganska utvilad när den ringde, duschade och drog på mig samma kläder som igår, orkade inte tänka ut någon annan fantastisk kreation, inte för att jag tror att det är en kotte som bryr sig heller. Men jag gjorde en lite extra ansträngning och sminkade mig, blåste håret och testade min dåliga plattång igen, och det blev faktiskt ganska bra. Funderade väldigt hårt på vad jag skulle ha för frisyr på bröllopet, kom inte fram till något bra, så jag får väl ha det så här, rakt kanske. Jag kände att jag var tvungen att anstränga mig lite för min egen skull, eftersom jag igår drabbades av ett sånt där akutfulfall med sjunkande självförtroende på jobbtoan. Så som det blir ibland, men det är väldigt otrevligt när man står och granskar sig i spegeln och helt plötsligt kommer fram till att man är ganska ful. Nej nej nej, så ska det inte vara. Man borde ju gå in på jobbtoan och stå och kråma sig i spegeln och osa av självförtroende över hur snygg man är. Hur ska man annars ens kunna charma nån av dem snygga killarna på jobbet. Äsch det är nog kört, tur att jag har en fin telefonröst iallafall.
Jag hade ganska mycket pilltid idag och pappa skulle komma förbi och limma två lister, strax innan jag skulle åka började jag febrilt leta efter min plånbok, för det låg massa lösa pengar på skrivbordet som jag skulle stoppa ner där, men jag hittade den inte. Hela jag greps av en fruktansvärd panik och jag gick igenom i mitt huvud tusen gånger, var hade jag den sist, någon måste ha tagit den på jobbet. Var är den? den brukar ju alltid ligga i väskan. Var fasen har jag lagt den, varför skulle jag ha lagt ur den. Det är ju extremt välstädat hemma nu och var sak ligger på sin plats. Blicken flackade runt i lägenheten och letade efter den svarta skinnklumpen. Men ingenstans kunde jag se den. Jag kände blodsmak i munnen och kände inte alls för att gå till jobbet förrän jag hade letat upp eländet, jag är verkligen inte så här slarvig. Var är den?! Nej, nån måste ha tagit den på jobbet, fan, nu måste jag ringa och spärra alla mina kort, eländes elände, och mitt kära körkort.
Men som av ett trollslag, som om någon där uppe ville spela mig ett elakt spratt så drog jag ut nyckelkorgen och där i låg skinnklumpen som kallar sig min plånbok och mussepigg hånlogg lite trött åt mig. Jag minns inte att jag stoppat ner den där, varför skulle jag ha gjort det och när. Skönt att den var återfunnen iallafall, nu kan jag äntligen andas ut och lungt åka till jobbet. För säkerhetsskull la jag ut alla pengarna ifall någon skulle få lust att bestjäla mig.
Det är faktiskt så att ju mindre pengar man har ju mer ökar dem i värde.
Kommentarer
Trackback
