Bring out the best in me
Han är bra fantastisk, Marcus, min PT, av någon underlig anledning får han mig att kämpa det där sista man har kvar, jag lyder hans minsta vink, säger han hoppa, hoppar jag, säger han spring, springer jag.
Tufft att ha den makten över en annan människa. Vi är fast beslutna om att jag ska kunna nå mina mål, det kan inte vara omöjligt. Han är perfekt, han peppar och motiverar, han får mig att ge det där lilla extra tills jag bara ligger och flåsar på golvet med andan i halsen. Jag vill imponera på honom, jag vill göra honom nöjd.
Visst sa jag att jag skulle träna idag, men förlåt, när klockan ringde sju var jag inte det minsta lilla motiverad till att stiga upp, så himla trött. Jag vet inte hur många gånger jag ställde om klockan, men nio rullade jag ur sängen. Det blev lite sent i telefonen igår, min last, både mitt jobb och min fritid. Min hjärna kommer väl bli äggvita på nolltid så mycket som jag snackar i telefon. Fast det är ju bara en person som räknas, en som man kan prata hur länge som helst med, en som man kan bara ligga tyst i telefonen och lyssna på hans andetag. Ibland tittar vi på tv tillsammans i telefonen, det blir lite jobbig fördröjning, men jag har lärt mig att inte höra den. Vårat favoritprogram är AFV på kanalfem på lördagkvällarna. Annars tittar vi mycket på "så funkar det", "mythbusters", "skitiga jobb" och "Airwolf". Han är den bästa vän man någonsin kunde önska sig.
Regnet har precis öst ner här och jag satt och funderade på hur blöt jag skulle bli när jag gick till spårvagnen, men innan det ska jag bli blöt i duschen, för jag har inte ens gjort det. Bara käkat frukost, bestående av det kulinariska mästerverket fiberhavregrynsgröt med kanel och 2 stekta ägg och en knäckemacka med mjukost.
Så nu är äggen slut, mjölken är slut, yoghurt slut, smöret slut, inget bröd, bara några sportknäcke.
Tyvärr blir det nog så att jag kommer få skära ner rejält på mejeriprodukterna, då min kropp inte verkar kunna ta hand om dem speciellt bra. Så det enda jag kommer få köpa hem igen av den där listan blir äggen, det behövs fyllas på med lite gröngölingar också, ligger en ensam gurka på en hylla och en purjo på en annan. Dem tycker säkert att det är lyxigt att få egna hyllor att ligga på, men det blir det snart ändring på.
Jag har lagt en mask i ansiktet, till min hudterapeuts stora glädje. Sitter och väntar på att den ska torka så jag kan hoppa in i duschen och njuta av det varma vattnet som kommer omsluta min kropp. Lyssnar på Dido nu. Det är bara tisdag idag...önskar det hade varit onsdag, för då hade jag varit ledig imorgon, men jag får väl hålla ut två dagar till. Längtar efter att göra möblerna klara, dem bara står här och väntar på förvandlingen. Jag tror att det blir skitbra, det är jag helt övertygad om faktiskt.
Nä, nu ska jag se till att någon bäddar min säng och får undan klädhögen som vilar på soffan, usch och fy, det är någon som går runt här och stökar ner, jag förstår inte.
Tufft att ha den makten över en annan människa. Vi är fast beslutna om att jag ska kunna nå mina mål, det kan inte vara omöjligt. Han är perfekt, han peppar och motiverar, han får mig att ge det där lilla extra tills jag bara ligger och flåsar på golvet med andan i halsen. Jag vill imponera på honom, jag vill göra honom nöjd.
Visst sa jag att jag skulle träna idag, men förlåt, när klockan ringde sju var jag inte det minsta lilla motiverad till att stiga upp, så himla trött. Jag vet inte hur många gånger jag ställde om klockan, men nio rullade jag ur sängen. Det blev lite sent i telefonen igår, min last, både mitt jobb och min fritid. Min hjärna kommer väl bli äggvita på nolltid så mycket som jag snackar i telefon. Fast det är ju bara en person som räknas, en som man kan prata hur länge som helst med, en som man kan bara ligga tyst i telefonen och lyssna på hans andetag. Ibland tittar vi på tv tillsammans i telefonen, det blir lite jobbig fördröjning, men jag har lärt mig att inte höra den. Vårat favoritprogram är AFV på kanalfem på lördagkvällarna. Annars tittar vi mycket på "så funkar det", "mythbusters", "skitiga jobb" och "Airwolf". Han är den bästa vän man någonsin kunde önska sig.
Regnet har precis öst ner här och jag satt och funderade på hur blöt jag skulle bli när jag gick till spårvagnen, men innan det ska jag bli blöt i duschen, för jag har inte ens gjort det. Bara käkat frukost, bestående av det kulinariska mästerverket fiberhavregrynsgröt med kanel och 2 stekta ägg och en knäckemacka med mjukost.
Så nu är äggen slut, mjölken är slut, yoghurt slut, smöret slut, inget bröd, bara några sportknäcke.
Tyvärr blir det nog så att jag kommer få skära ner rejält på mejeriprodukterna, då min kropp inte verkar kunna ta hand om dem speciellt bra. Så det enda jag kommer få köpa hem igen av den där listan blir äggen, det behövs fyllas på med lite gröngölingar också, ligger en ensam gurka på en hylla och en purjo på en annan. Dem tycker säkert att det är lyxigt att få egna hyllor att ligga på, men det blir det snart ändring på.
Jag har lagt en mask i ansiktet, till min hudterapeuts stora glädje. Sitter och väntar på att den ska torka så jag kan hoppa in i duschen och njuta av det varma vattnet som kommer omsluta min kropp. Lyssnar på Dido nu. Det är bara tisdag idag...önskar det hade varit onsdag, för då hade jag varit ledig imorgon, men jag får väl hålla ut två dagar till. Längtar efter att göra möblerna klara, dem bara står här och väntar på förvandlingen. Jag tror att det blir skitbra, det är jag helt övertygad om faktiskt.
Nä, nu ska jag se till att någon bäddar min säng och får undan klädhögen som vilar på soffan, usch och fy, det är någon som går runt här och stökar ner, jag förstår inte.
Kommentarer
Trackback
