kola

Jag såg hans profil mot ljuset när jag gick och hämtade vatten, den sidan av huset badade i ljus, men jag visste direkt att det var han, såg ut som en ängel. Jag tror att han är det, vi är några få som går omkring här på jorden och göra goda gärningar. Fin som bara tusan, kunde inte slita ögonen ifrån honom, jag vet inte om det upplevdes att jag stirrade eller om jag bara blickade ut över våningsplanet. Nej, jag tror/vet att han inte såg...hoppas jag.
Nej då, det är är en hemlighet mellan mig och er, och inte ens ni får veta. Klart jag aldrig skulle gå vidare på mina känslor, dem är knappast realistiska. Men det är förbaskat skönt att ha nån att vila ögonen på.

Jag börjar få en liten lista av omöjliga "olyckliga" kärlekar/förälsker nu, är uppe i tre, spännande om det blir fler.
Det är tillomed svårt att rangordna dem, skulle faktiskt tänka mig att vilja ha dem under andra omständigheter, allihopa lika mycket. Jag menar, titta på bara på Christer, han är ju så vacker och söt så man kan dö, men upptagen. Min bästa kompis som bor 50 mil ifrån mig och smidigt udvek att svara på mitt smsfrieri ;o), och så han på jobbet då, där det finns ett stort hinder till varför jag inte riktigt har lust att inleda något.
Men det är helt klart omständigheter som kan ändras, så man ska aldrig säga aldrig.