Hipp hipp hurra
En helt vanlig dag på jobbet, förrutom att jag fyller år idag, men det är inga av mina arbetskamrater som känner mig så bra att jag får ta emot spontana grattisutropp. Jag vet inte om jag är direkt ledsen över det eller mer lättad, det är ju inte så att jag är en big fan av födelsedagar. På något vänster blir jag alltid besviken, jag förväntar mig födelsedagar som är fantastiska, sagolika som i reklamfilmer. Med ett glatt gäng som väcker en på sängen med god frukost och skön sång och massa paket. Det lyckas aldrig bli lika fint i verkligheten och även om dem kom in och sjöng för mig när jag var mindre, var det snarare en väldigt trött skara ej så välsjungade och med presenter som aldrig var lika roliga och lekfulla och fantasifulla som jag skulle velat ha.
Jag minns en gång när jag fick en tv med video i, den fungerar fortfarande och är utlånad till syrran, då blev jag nog riktigt glad. En annan fin födelsedag firade jag i Norge med min bästa kompis, vi var på skidsemester och jag fyllde 18. Min mamma hade skickat med en present, ett jättefint guldhalsband med en nallebjörn, den har jag forfarande kvar och på mig ibland, fick även champangefrukost på sängen, det var redigt lyxigt.
Men imorse när jag vaknade upp kom det ingen och sjöng, jag sjöng själv "ja må jag leva" några gånger, för att göra dagen lite extra speciell. Jag vaknade klockan sju av ett mitt första grattismms från min moster och morbror. Dem hade även skickat ett litet paket till mig igår, ett litet nallebud och jag ber så ootroligt nyfiken vem avsändaren var. Först hade jag bestämt att jag ville öppna den på morgonen men nyfiken tog överhanden och jag pillade upp den lilla boxen på kvällen, en liten söt nalle med regnkläder. :o) Hur glad blir man inte för det.
Fick ett till grattismms av mamma med ett gäng påskkärringar på, gulligt.
När jag hade vaknat klart och kollat på Dawson's creek och sjukhuset, drog jag på mig lite kläder och åkte till fysiken och tränade, kändes mycket bra.
När jag kom hem gick jag till affären och pantade lite burkar och köpte mjöl, socker, ägg, bakpulver, sylt och vaniljsocker, dock inte bakplåtspapper. Det kom jag på när jag gick ifrån affären och jag vet att jag har haft papper, men hade ett vagt minne att jag lånat ut dem till syrran. Jupp, i lådan låg det inga. Äsch det går nog ändå, det stod ju så i kokboken, så jag smörade en plåt och strödde ut lite mjöl på den. Jag hade tänkt att baka en rulltårta till mina arbetskamrater, vi skulle ha teammöte idag och då kunde man ju bjussa på nåt hembakat när man ändå fyller år. Konstaterade tyvärr att min nya blender inte riktigt klarade av uppgiften att få ägg och socker just så fluffigt som jag ville ha det, dessutom lukta motorn bränt och jag konstaterade återigen att OBH Nordica inte alls verkar vara ett märke med kvalite, dem bara lossas, i själva verket är det leksaker dem säljer. *besviken* Men den är rosa och fin, så jag får ha den till att blanda lättare saker med.
Smeten blev bra, lite för kletig kanske, inte så rinnande som den brukar vara. Det stod att man skulle ha kaffegrädde i, men det har jag aldrig haft i rulltårta, så jag sket i det, mest för att jag tror att en i mitt team inte äter mjölkprodukter och det gör ju inte jag heller. Kletade ut hela härligheten i plåten och gräddade i dryga fem minuter tills ytan hade blivit gyllenbrun. Smeten täckte inte hela formen så kanterna hade blivit brända, men dem skar jag bort. Nu till det avgörande, skulle den lossna. Vände på hela plåten över aluminumfolie, efter lite bank och skak, landade hela kakan på det sockerbeströdda foliet. Yes! Den var lite varm så jag lät den svalna några sekunder.
Men var den inte lite väl hård och krispig...
Jag kletade ut sylt och skulle till att rulla ihop den, men det gick mindre bra, den var stel som ett knäckebröd och det gick inte alls smidigt att får den att rulla, så som rulltårtor ska göra. Ytan sprack och bröts sönder ju mer jag rullade. Och jag insåg ganska så omgående att den här katastrofen ville jag inte bjuda mina arbetskollegor på. Man har ju ett rykte att leva upp till, med generationer av bagare i ryggen. Och inte hade jag tänkt att ha den hemma heller, för då hade jag säkert tjorvat i mig hela. Så jag gjorde det enda rätta. Jag åkte hemifrån lite tidigare och drog upp till Balltorp för att lämna rulltårtan till påskkärringarna istället. Hoppas dem blev glada, jag hann bara rusa in och ut.
Våran teamledare hade dessutom redan köpt fikabröd, så det var ju tur att inte jag kom med rulltårta också, för då hade vi rullat därifrån. Så nu sitter jag på jobbet och firar min födelsedag enda till klockan tio ikväll. Pappa ringde och grattade mig precis innan jag började och min gamla vän från Gävle skrev ett sms på förmiddagen, alltid trevligt att veta att det finns lite folk som tänker på en. Syrran ringde också när jag var i balltorp på tårtleverans och min käraste bombaderade mig med 6 grattissms vid midnatt. Så man kan väl säga att jag har blivit tillräckligt uppmärksammad och hyllad idag. Det räcker nog bra iallafall.
Jag minns en gång när jag fick en tv med video i, den fungerar fortfarande och är utlånad till syrran, då blev jag nog riktigt glad. En annan fin födelsedag firade jag i Norge med min bästa kompis, vi var på skidsemester och jag fyllde 18. Min mamma hade skickat med en present, ett jättefint guldhalsband med en nallebjörn, den har jag forfarande kvar och på mig ibland, fick även champangefrukost på sängen, det var redigt lyxigt.
Men imorse när jag vaknade upp kom det ingen och sjöng, jag sjöng själv "ja må jag leva" några gånger, för att göra dagen lite extra speciell. Jag vaknade klockan sju av ett mitt första grattismms från min moster och morbror. Dem hade även skickat ett litet paket till mig igår, ett litet nallebud och jag ber så ootroligt nyfiken vem avsändaren var. Först hade jag bestämt att jag ville öppna den på morgonen men nyfiken tog överhanden och jag pillade upp den lilla boxen på kvällen, en liten söt nalle med regnkläder. :o) Hur glad blir man inte för det.
Fick ett till grattismms av mamma med ett gäng påskkärringar på, gulligt.
När jag hade vaknat klart och kollat på Dawson's creek och sjukhuset, drog jag på mig lite kläder och åkte till fysiken och tränade, kändes mycket bra.
När jag kom hem gick jag till affären och pantade lite burkar och köpte mjöl, socker, ägg, bakpulver, sylt och vaniljsocker, dock inte bakplåtspapper. Det kom jag på när jag gick ifrån affären och jag vet att jag har haft papper, men hade ett vagt minne att jag lånat ut dem till syrran. Jupp, i lådan låg det inga. Äsch det går nog ändå, det stod ju så i kokboken, så jag smörade en plåt och strödde ut lite mjöl på den. Jag hade tänkt att baka en rulltårta till mina arbetskamrater, vi skulle ha teammöte idag och då kunde man ju bjussa på nåt hembakat när man ändå fyller år. Konstaterade tyvärr att min nya blender inte riktigt klarade av uppgiften att få ägg och socker just så fluffigt som jag ville ha det, dessutom lukta motorn bränt och jag konstaterade återigen att OBH Nordica inte alls verkar vara ett märke med kvalite, dem bara lossas, i själva verket är det leksaker dem säljer. *besviken* Men den är rosa och fin, så jag får ha den till att blanda lättare saker med.
Smeten blev bra, lite för kletig kanske, inte så rinnande som den brukar vara. Det stod att man skulle ha kaffegrädde i, men det har jag aldrig haft i rulltårta, så jag sket i det, mest för att jag tror att en i mitt team inte äter mjölkprodukter och det gör ju inte jag heller. Kletade ut hela härligheten i plåten och gräddade i dryga fem minuter tills ytan hade blivit gyllenbrun. Smeten täckte inte hela formen så kanterna hade blivit brända, men dem skar jag bort. Nu till det avgörande, skulle den lossna. Vände på hela plåten över aluminumfolie, efter lite bank och skak, landade hela kakan på det sockerbeströdda foliet. Yes! Den var lite varm så jag lät den svalna några sekunder.
Men var den inte lite väl hård och krispig...
Jag kletade ut sylt och skulle till att rulla ihop den, men det gick mindre bra, den var stel som ett knäckebröd och det gick inte alls smidigt att får den att rulla, så som rulltårtor ska göra. Ytan sprack och bröts sönder ju mer jag rullade. Och jag insåg ganska så omgående att den här katastrofen ville jag inte bjuda mina arbetskollegor på. Man har ju ett rykte att leva upp till, med generationer av bagare i ryggen. Och inte hade jag tänkt att ha den hemma heller, för då hade jag säkert tjorvat i mig hela. Så jag gjorde det enda rätta. Jag åkte hemifrån lite tidigare och drog upp till Balltorp för att lämna rulltårtan till påskkärringarna istället. Hoppas dem blev glada, jag hann bara rusa in och ut.
Våran teamledare hade dessutom redan köpt fikabröd, så det var ju tur att inte jag kom med rulltårta också, för då hade vi rullat därifrån. Så nu sitter jag på jobbet och firar min födelsedag enda till klockan tio ikväll. Pappa ringde och grattade mig precis innan jag började och min gamla vän från Gävle skrev ett sms på förmiddagen, alltid trevligt att veta att det finns lite folk som tänker på en. Syrran ringde också när jag var i balltorp på tårtleverans och min käraste bombaderade mig med 6 grattissms vid midnatt. Så man kan väl säga att jag har blivit tillräckligt uppmärksammad och hyllad idag. Det räcker nog bra iallafall.
Kommentarer
Trackback
