Funderingar

Alarmet ringer på telefonen, jag vill inte gå upp, men gör det iallafall, för att jag måste. Jag funderar hur jag ska orka hela mitt monsterarbetspass för jag är inte ens halvvägs än. Strålande solskensväder idag med, duschar och gör mig ordning. När jag kom hem från jobbet igårkväll/natt gick jag raka vägen till sängen och la mig, kollade lite på tv och nu är jag på väg dit igen. Funderar allvarligt på en liten madrass under skrivbordet. Nä, varför ska jag klaga och gnälla, det här är ju ändå frivilligt och förhoppningsvis får man lön för mödan, det är bara att bita ihop, ihop ihop, jag är stark och envis, jag klarar det. Kroppen värker efter milen igår, benen är tunga och vänster knä gör lite ont för ovanlighetens skull, det var ju höger jag hade problem med. Ingen fara, kroppen får vila nu när jag jobbar som en gnu, och cyklingen gör inte ont för benen även om det var lite spagetti igår när jag cyklade hem.

Moppen har inte hört av sig än och jag börjar sakna den, det tråkigaste är att även om dem skulle ringa och säga att den var klar, så hade jag inte kunnat hämta den förrän nästa vecka pga mitt arbetsschema.
Varför skulle jag välja att jobba så mycket nu när det är sånt här kanonsommarväder. Imorgon händer det iallafall något skojsigt. Då är det dags för releaseparty på Storan med Universal poplab, åh vad jag längtar. Jag kommer nog vara trött som bara den på lördagmorgon när jag ska till jobbet, men det är smällar man få ta. Det är dem ju värda tusen gånger om.

Ytterligare en dag utan bella på jobbet :o( ingen endaste liten skrutt här heller än...hur överlever man?!
Man tänker mycket när man cyklar till jobbet, lite mer än när man kör moppe faktiskt. Och så ser man så många saker också, t ex 2 stycken unga killar i kavaj cyklandes (är det bara jag som blir svettig av att cykla?!), en byggarebetare som var ute och rastade en väldigt liten gullig hund (såg ganska så konstigt ut), en ung kvinna med en liten handväska med guldkedja på som gick och viftade med sin cigg.

Jag tänkte på den tysta motorvägen, vilket är cykelbanan som går längs mölndalsån i Gårda, är man fotgängare ska man akta sig för att gå i cykelfilen. Det är så gigantiskt många som cyklar, så det känns som nån slags cykeltävling. En annan dag när jag cyklade till jobbet stod det en man vid lyckholmsfabriker och spelade saxofon medan några andra gubbar höll på med en båt i mölndalsån. En annan dag när jag cyklade hem från jobbet såg jag en andpappa som stod på ett av rören dem har lagt ut i ån i Gårda, stora svarta rör, vet inte riktigt varför dem lagt ut dem. Men andpappan såg väldigt rolig ut när hade klättrat upp på ett av dem och beskådade sin lilla värld från en lite högre platå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0