Mot vattenhålet

Jag tänkte att jag skulle gå upp på terassen på lunchen, det borde vara sol där, men det kanske blåser. Fast sen gick det upp en cyklist där som skulle byta om, så äsch jag bloggar lite istället och lyssnar klart på gårdagens Christer. Det är ganska dött här idag, inga kalaspuffar på jobbet. Eller jo, klart det är men inte på mitt skrivbord precis eller i närheten och då kan det kännas lite tomt och kallt. Jag längtar lite efter min tvättid imorgon, mina jeans är helt lösa, jag tror bara att det beror på att jag har använt dem så flitigt, kan ju inte vara att det är en efterverkning på mina losade kilon. Ja, det visar sig efter tvätten.

En styck kärleksdikt kanske

"Finns det någon som är så fin som du.
Finns det någon som är så jäkla fin som du.
Ett perfekt paket har sats ihop och åren har format dig fint.
Jag beundrar, jag dyrkar, jag älskar dig, som jag alltid gjort.
Även om kärleken har spretat och bytt objekt
Den är så sann och äkta och helt perfekt.
Finns det någon som är så fin som du."
 - J.B -

När det är lunch brukar det betyda halvtid, att man har gjort halva dagen och har resten kvar, man är på toppen av backen och nu går det bara nedför. Idag har jag mina nya skor, vi håller fortfarande på att lära känna varandra, synkar ihop oss. Inget skoskav än, men det finns vissa kanter som ska anpassa sig efter mina fötter.

Ser fram emot min middag också, men det är timma kvar, nu är det nog dags att gå och byta ut vattnet i vattenflaskan, det finns ju risk för att det har blivit gammalt på några timmar.

C U

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0