Sol = Glass
Jag sätter mig på trappan till garaget, det finns fortfarande lite sol kvar där, lägger jackan på stenarna, det blåser alltid så mycket där, attans att hårbandet ligger där uppe. Öppnar min lilla matlåda som är helt grön inuti om man bortser från blomkålen då, den är ju vit. Har fullt sjå att hålla borta håret från munnen. Det är en del aktivitet i området, dem som har har jobbat sent är på väg hem, några som har rast går till preem och köper glass.
Det är precis som om vi är hjärntvättade och programerade att så fort solen lyser så belönar/firar vi med att köpa glass. Precis som solen gör det okej, oavsett om det är varmt och vi behöver svalka oss. Är det sol ute, då ska vi äta glass, så det så. Nä, jag är inte speciellt sugen på glass nu, jag har ju min goda gröna sallad. Jag har ätit många glassar i solen, jag vet hur det smakar och det är en kort tillfredställelse. Min sallad är en lång tillfredställelse, den kan jag njuta av nu och många många dagar framåt.
Det tar ungefär en kvart att få i sig alla blad och gurkor och avocadobitar, solen har vandrat vidare på gångvägen och jag går in igen. I dag har det inte varit någon höjdardag på jobbet, den är iofs inte slut, men jag har svårt att tänka mig att något skulle vända den. Inga roliga arbetskamrater att prata med idag, skrutten är inte här heller :o( Nä, det är ganska dött. Huvudvärken efter springet håller fortfarande i sig och jag börjar bli lite sur på nya plattformen som inte efter snart två timmar har lagt ut mina nya inlägg på bloggen, utan dem ligger istället här inne bara. *suck* Ska det vara så här?!
Dessutom är mina byxor förstora, imorse tänkte jag att det nog skulle gå bra ändå, skönt att dem sitter löst och så, men det känns inte alls bra, dem sitter knappt uppe och det lilla skärp jag har en prickig scarf som följde med. Ja ja, får väl ge bort dem till mamma, jag har ju mina röda träningsbyxor med mig i väskan också, eftersom det blir lite kyligt på kvällen när jag ska cykla hem. Jag passar ändå inte speciellt bra i capribyxor, blir ju så kort då, kortare än vanligt. Tror inte att jag har använt dem speciellt mycket, hoppas att mamma kan ha dem.
Det är precis som om vi är hjärntvättade och programerade att så fort solen lyser så belönar/firar vi med att köpa glass. Precis som solen gör det okej, oavsett om det är varmt och vi behöver svalka oss. Är det sol ute, då ska vi äta glass, så det så. Nä, jag är inte speciellt sugen på glass nu, jag har ju min goda gröna sallad. Jag har ätit många glassar i solen, jag vet hur det smakar och det är en kort tillfredställelse. Min sallad är en lång tillfredställelse, den kan jag njuta av nu och många många dagar framåt.
Det tar ungefär en kvart att få i sig alla blad och gurkor och avocadobitar, solen har vandrat vidare på gångvägen och jag går in igen. I dag har det inte varit någon höjdardag på jobbet, den är iofs inte slut, men jag har svårt att tänka mig att något skulle vända den. Inga roliga arbetskamrater att prata med idag, skrutten är inte här heller :o( Nä, det är ganska dött. Huvudvärken efter springet håller fortfarande i sig och jag börjar bli lite sur på nya plattformen som inte efter snart två timmar har lagt ut mina nya inlägg på bloggen, utan dem ligger istället här inne bara. *suck* Ska det vara så här?!
Dessutom är mina byxor förstora, imorse tänkte jag att det nog skulle gå bra ändå, skönt att dem sitter löst och så, men det känns inte alls bra, dem sitter knappt uppe och det lilla skärp jag har en prickig scarf som följde med. Ja ja, får väl ge bort dem till mamma, jag har ju mina röda träningsbyxor med mig i väskan också, eftersom det blir lite kyligt på kvällen när jag ska cykla hem. Jag passar ändå inte speciellt bra i capribyxor, blir ju så kort då, kortare än vanligt. Tror inte att jag har använt dem speciellt mycket, hoppas att mamma kan ha dem.
Kommentarer
Trackback
