Missade vagnen

Måndag kväll, drottningtorget, jag har precis missat fyran och får vänta i 13 minuter, hade jag hunnit med trean eller sexan från ullevi norra, så hade jag säkert kommit på den fyran som precis hade åkt hem till Mölndal.
Lukten på hållplatsen blandade sig som vanligt med någon rökare som stod och blossade i närheten. Jag satt och lyssnade på min mp3 med red hot chili peppers. Jag lämnade min kropp på hållplatsbänken och slänge mig dansande ut på hållplatsen, drog av ett härligt lufttrummsolo och sjöng med så gott jag kunde.
Tanken slog mig, att tänk om man verkligen hade gjort det, då hade folk trott att man var helt knarkad eller full. Ramarna för vad man får och inte får göra i det offentliga rummet är ganska snara, faktiskt. Om man inte vill ha snea blickar på sig och folk som skakar på huvudet. Men tänk var skönt om man kunde få ställa sig och dansa och sjunga lite på hållplatsen och att det var helt naturligt, att alla gjorde lite som dem kände, till vissa gränser då såklart. Friheter som denna ska inte missbrukas. Men lite då och då kunde man väl få släppa loss lite och lajja.

Efterdyningar

Oj vad tiden sprang iväg nu, har fyra minuter på mig att blogga. Jag tror inte riktigt att jag kommer klara av det, inte med substans i bloggen iallafall. Måndag idag, det visste ni redan säkert. Jag var glad när jag gick till jobbet idag, liksom nöjd med min helg, jag hade fått mycket gjort och dessutom blivit nyförälskad i UP.
Det är något speciellt med hesheten man upplever efter att ha stått o skrikigt en dryg timma och skrålat ut underbara refreänger. Jag kan relaterade till andra utröttningsymtom efter speciella händelser. Ett rent exempel kan ni ju få, när jag har tränat med PT och är helt slut, det finns inget skönare än den slutheten, när man känner att man knappt orkar förflytta sig framåt längre. Den efterföljande träningsvärken är också ganska mysig.

Så en helg som fick mig att må bra. Jag lyckades även putta ner lite jord i krukorna som ramlade ut ur fönstret i somras, dem där stackars fetbladsväxterna har klarat sig på knappa jordreserver hela hösten, nu fick dem ny fräsch jord som legat under diskbänken och latat sig i siså där 6 månader kanske. Det är nog som ett gott vin, det jord blir bara bättre med tiden.

Kärlek

Oj oj oj, nu har det hänt igen, jag har blivit kär i Christer i universal poplab igen. Han är helt galet söt, så ödmjuk och mysig och snäll och trevlig och kärleksfull, ärlig, hjärtlig. Allt det där ger han oss från scenen, levererar helt underbara låtar som man bara måste sjunga med i. Hela min själ, hela mitt väsen, hela min kropp andas, sjunger och är musiken. Och denna underbara kille som man bara vill ta med sig hem och leka med. Nä, han är inte bara söt, han är absolut en av dem snyggaste killarna jag vet, oja sexig me, så man får rysningar. Dem där armarna, dem där små benen och näsan är så söt. Jo, visst tillhör han absolut kategorin söt sparris, dock inte skånsk, men det går absolut lika bra ändå. Jag kanske tillomed bättre, jag hade nog faktiskt kunnat byta från skånsk sparris till denna härliga lakritsblipbloppare.

Jag trodde faktiskt inte så mycket kunde slå Sticky fingers och stämningen där, men det gick lika bra med filmfestivalens tält. Det enda skruttiga var govlet, som helt gav med sig när alla hoppade på det, kändes som man stod på en studsmatta, vilket var lite läskigt. Det var helt klart en del UPfans där, för det var några med mig som kunde låtarna och viftade på armarna. Dem bjöd på nytt material och dela ut den senaste singeln till oss som stod längs fram. lyllo mig, bara autograf som fattas. He he, fast det är klart det är lite barnsligt kanske. Jag levde länge på den svettiga kramen jag fick på Sticky fingers. Oj oj, nu går ögonen i kors, kanske bäst att erkänna sig besegrad av sömnen och gå och borsta tänderna. Så man kan krypa ner i sängen och drömma underbara drömmar om en viss kille som sjunger helt underbart.

Min stora sorg

Jag har ju alldeles glömt bort att berätta att jag sörjer som tusan.
Heath Ledgers död kom helt oförberedd, jag kan inte fatta att det är sant. Han har vandrat över till andra sidan alldeles för tidigt, varför kan jag verkligen inte förstå. En så underbar skådespelare, vilka filmer han har gjort och var läcker han var i "En riddares historia", en av mina favoritfilmer.
Visst gjorde han sitt stora genomslag i "Brokeback mountain", men mig fick han på fall som riddare, jiisses alltså. Jag tror jag såg den tre eller fyra gånger på bio, innan jag la vantarna på dvd som jag har sett x antal gånger.
Hm jag är helt lost. Får nog kolla på den i helgen som en tribute till denna fina kille som togs ifrån oss alldeles för tidigit. Tänker på hans lilla dotter som aldrig kommer lära känna sin pappa, det är väldigt sorgsamt.
Inte så att jag har gråtit, för jag är inte inne i nån av mina hyberkänsliga perioder, men det känns tomt och eländigt.

Vaya con dios Heath

Det är bara vatten

Snart snart nalkas helgen och vilken helg det blir. Såklart väldigt mycket jobb med lägenheten, det ska packas och flyttstädas så mycket det bara går, möblerna ska få sin sista strykning osv osv.
Men på lördagkväll då ska jag banne mig in till järntorget och kolla på ett av mina favoritband. Universal poplab spelar på filmfestivalen i tältet, klockan 22 på lördag. Det ska bli underbart att se dem igen.

Jag traskade ut i det blöta göteborgsvädret idag och försökte tränga undan regnet med min mp3spelare uppdaterad sen en vecka tillbaka med ny fräsch musik. Blev så överlycklig när jag hittade en skiva som min lillebror hade bränt till mig med en salig blandning av red hot chili peppers, som är fruktansvärt bra faktiskt, underbar röst, skön musik, och sen Nirvana, grymt grymt bra, upplandat med lite skön reaggie. Så det går jag runt och lyssnar på nu och myser, och då gör det faktiskt inte så mycket att det regnar.
Det är bara vatten och visst blir man lite blöt, men det torkar ju.

På en spårvagn

Jag bloggar mycket i huvudet när jag åker spårvagn. Jag sitter där och tänker ut bra saker att blogga om och blir så poetisk i tanken. Jag fönstershoppar på sena spårvagnen hem när vi åker igenom avenyn, jag iakttar folk på stan. Det luktade spårvagn när jag åkte hem på kvällen, jag höll mig vaken hela vägen hem. Jag fick stå och vänta i 13 minuter på drottningtorget på fyran, det var mörkt och lite kallt. Dem höll på med växelrengöring på spåret. På hållplatsen stod en en blond tjej med ett litet hårspänne i luggen, hon var ganska söt. Lite senare kom det ytterligare två kvinnor som ställde sig i kuren och började röka, inte så fräscht, ibland nådde lukten mig alldeles för intesivt men jag orkade inte flytta mig från min position lutande mot stolpen.

Jag uppmärksammande den starka fullmånen som kastade ett otroligt blått sken på grusgången utanför mitt hus, det var inte mörkt så man behövde famla och jag blev helt förtrollad. För några timmar sen vandrade månen upp på himlen igen, idag som en stor gul pannkaka. Jag ska leta efter den när jag åker hem.

Lördag

Idag har jag varit och beställt tapet till allrumet och till köket, den här helt underbart snygg, det kommer bli enormt bra. Jag har faktiskt tagit kort på den också, den är ljus med en kvist med körsbärsblommor, turkosa blommor i allrummet och i köket blir det vita.Köpte även färg till klädkammaren, rooosa. hi hi
Problemet är ju att man vill börja fixa och greja nu, inte vänta i två veckor.

Kryssade på jättefint igår i PT's matbingo, fyra kryss blev det. Dock är jag fortfarande invalid efter träningen i torsdags, kan nog säga att träningsvärken har eskalerat.

Nu är jag hemma hos mor och far, jag har hjälpt mamma kasta upp lite julprylar på vinden. Sen skulle hon visst ha lite massage, verkar som om trapezius, rombodeus och subscapularis hade låst sig, hon var stenhård som ett berg.

Skönhet i form av en sparris

Jo, jag skulle vilja prata lite om skönhet och det som jag tycker är vackert.
Det är lite konstigt, för jag kan själv utifrån sett se på det jag tycker är vackert och undra varför jag tycker det är vackert. När blev jag så förtjust i just den stilen, eller den kroppsformen, vad är det som är så vackert, varför faller jag för just den sorten.
Andra streotypa vackra idealmänniskor kan jag tycka är vackra på okänsligt sätt. Visst det är en vacker människa men jag känner inget för den personen, det pirrar inte i magen och jag får inte lust att äta upp han hur vacker han än må tyckas vara. Det är en polerad yta som jag inte attraheras av.

Men dem där små söta sparrisarna jag faller för, det är svårt att ens förklara deras utseende på något bra sätt.
Jag tycker ju såklart att det är det vackraste jag har sett på jorden, det där svarta håret, även om det nu är färgat, det spelar mindre roll, men det är något visst med frisyren och dem där ögonen som man bara vill drunkna i. Och faktumet att även om han ser liten och tanig ut, så finns det visst muskler där under ytan, alldeles perfekt, helt lagom. Det finns ju så mycket annat man kan falla för också, den där speciella rösten, dialekten som får en att smälta, lukten, finns ingen som luktar så gott som just han. Det är ju personligheten också såklart, framförallt också.

Och kanske är det så att just alla som faller inom den kateogrin, alla som liknar den man älskar, dem blir också vackra, konstigt nog. Som t ex Ola rapace som ser ut som hans tvillingbror ungefär, ruggit lika så det pirrar i magen. Nu har jag iofs lagt min förälskelse för Ola lite på is, det var länge sen jag såg en walander eller allt om min buske. Tror inte att Ola är rätt för mig heller, dels pga att han redan har familj och barn och allt. Och även om man skulle var lockad att drömm om en kyss, så gör faktumet att han är storrökare, det lite mindre frestande faktiskt. Så Ola får förbli en dröm och bara det.  Och alla andra små söta sparrisar som får det att pirra i magen får jag väl fortsätta att drömma om, det finns ju bara en äkta, en som spelar roll, en som man skulle kunna dö för.
Men det gör ju inget att det finns en söt sparris på jobbet som man vill käka upp, då blir det ganska mysigt att gå dit.

Stormvarning

I helgen varnar dem för storm, just nu är det lugnet före stormen, allt är stilla. Det är nästan så man har svårt att tro att det kommer bli storm imorgon. Jag vill inte, jag har ju massa andra saker och göra. Jag och mamma skulle åka och kolla på tapter och kanske beställa, det går ju inte om man inte får gå ut imorgon.
Det finns ju iofs mycket jag kan göra hemma också, packa ner köket, städa och spika fast en kabel, tvätta fönstrena på insidan, ja, jag kan nog sysselsätta mig inne. Men jag hade ju velat åka iväg och träna också, även om det känns osannolikt att jag kommer klara av att röra mig imorgon. Förstår inte varför jag alltid har sån himla träningsvärk när jag har tränat med PT. Det är helt klart den där passgången som lämnat spår i mina lår.
Jag stapplar fram som en gammal tant, det blev tillomed hissen idag, annars hade det nog tagit mig 10 min att gå upp för trappan. Stod och lagade massa mat i förmiddags också, efter konstens alla regler och vägde och mätte och pillade, för att få i mig exakt så mycket som jag skulle. Det blir nog bra det här. Fokus!


rain keep falling

Jag börjar känna viss osämja mot regnet. Regn är nästan bara mysigt när man ligger och kurar med någon i sängen och hör hur det smattrar på rutorna och vet att man inte behöver gå ut på hela dagen.
Nu har det regnat i hela januari känns det som och jag börjar bli lite trött.
Till och med regnet har tröttnat på att vara ute i regnet och små envisa regndroppar trängde sig in i mitt kök och lossades att kökslampan var en trampolin och att mitt golv var deras mål. Där festade dem och minglade med varandra inne i värmen. Inte brydde dem sig så mycket om att dem skulle torka upp och dö. Nog visste dem att jag skulle ställa ut en skål så att dem kunde få en swimmingpool och inte brydde dem sig att deras plaskande skulle störa min nattsömn. Ett gäng regndroppar hade krypit in i en av mina flyttkartonger, jag blev bara trött, fick skjuta dem åt sidan och ge regnet fritt spelrum, mot regnet har jag inte en chans, det finns inget jag kan göra mer än att gilla läget och acceptera dem som ett del av mitt hem.. i några dagar till. Jag räknar nämligen dagarna tills jag får flytta. Jag längtar så galet mycket

Centralstationen

Jag har åkt en del tåg på sista tiden, alltså, kungsbackapendeln till och från jobbet, så jag har vandrat en del fram och tillbaka på centralstationen. Det är något speciellt med den där byggnaden, den lever alltid, det finns alltid någon där, nästan alltid något öppet hur sent som helst. Det luktar speciellt på centralen, en speciell lukt som bara hör dit, en lukt av människor, nybryggt kaffe och frityrolja. Jag tycker det är mysigt att vandra igenom dem gamla lokalerna, undra hur gammalt huset är, det har nog några goa år på nacken. Hur såg dem första resenärerna ut som skulle ta tåget från Göteborg och vilken destination var det på det tåget.
Jag fylls av längtan och reslust, tänk att bara få sätta sig på ett tåg och drömma sig bort, slumra till och vakna upp någon helt annanstans, kanske på andra sidan.. Ja, andra sidan Sverige, till mitt älskade Stockholm kanske. Eller varför inte Kalmar.

Kokande kola

Visst det var väl delvis mitt fel att alla mina kontakter, bilder, sms och mms försvann spårlöst när jag försökte ladda in mobilbilderna till datorn. Kontakten krånglade och telefonen ville inte riktigt. Det kom upp nån jäkla popup med nokia att den ville uppdatera mjukvaran i telefonen. Ja, jag såg varningstrianglarna och jag skumläste texten, visst såg jag orden spara, backup innan du gör uppdateringen. Men mitt i allt tillfixande och påklädningsprocess så tog jag inte in informationen på rätt sätt och struntade helt enkelt i den. Herregud, det är väl klart att en uppdatering inte raderar rubb och stubb på telefonen. Joodu, det var precis vad den gjorde. När jag upptäckte det misserabla misstaget steg pulsen ett par snäpp, jag ansträngde mig att andas lungt. Jag tänkte på allt som hade försvunnit.

Visst, kontaktlistan går ju att få tillbaka, det är bara att lägga in alla kontakter manuellt, det tar tid men det går. Min fina ringsignal kan jag nog också fjäska tillbaka, jag har batterilåten " I allt som rör sig, lyser eller låter, finns ett batteri som ska lämnas åter". Hi hi, den är jättebra. Men alla bilder på min lägenhet som jag tog och på tapeten och nyårsmaten som jag lovade, det kan ni ju glömma. pytts väck.
Jag ska försöka att vara lite mindre kolaklantig i fortsättningen. Grr, men man blir förgrymmad på sig själv och på tekniken.

Bring out the best in me

Han är bra fantastisk, Marcus, min PT, av någon underlig anledning får han mig att kämpa det där sista man har kvar, jag lyder hans minsta vink, säger han hoppa, hoppar jag, säger han spring, springer jag.
Tufft att ha den makten över en annan människa. Vi är fast beslutna om att jag ska kunna nå mina mål, det kan inte vara omöjligt. Han är perfekt, han peppar och motiverar, han får mig att ge det där lilla extra tills jag bara ligger och flåsar på golvet med andan i halsen. Jag vill imponera på honom, jag vill göra honom nöjd.

Visst sa jag att jag skulle träna idag, men förlåt, när klockan ringde sju var jag inte det minsta lilla motiverad till att stiga upp, så himla trött. Jag vet inte hur många gånger jag ställde om klockan, men nio rullade jag ur sängen. Det blev lite sent i telefonen igår, min last, både mitt jobb och min fritid. Min hjärna kommer väl bli äggvita på nolltid så mycket som jag snackar i telefon. Fast det är ju bara en person som räknas, en som man kan prata hur länge som helst med, en som man kan bara ligga tyst i telefonen och lyssna på hans andetag. Ibland tittar vi på tv tillsammans i telefonen, det blir lite jobbig fördröjning, men jag har lärt mig att inte höra den. Vårat favoritprogram är AFV på kanalfem på lördagkvällarna. Annars tittar vi mycket på "så funkar det", "mythbusters", "skitiga jobb" och "Airwolf". Han är den bästa vän man någonsin kunde önska sig.

Regnet har precis öst ner här och jag satt och funderade på hur blöt jag skulle bli när jag gick till spårvagnen, men innan det ska jag bli blöt i duschen, för jag har inte ens gjort det. Bara käkat frukost, bestående av det kulinariska mästerverket fiberhavregrynsgröt med kanel och 2 stekta ägg och en knäckemacka med mjukost.
Så nu är äggen slut, mjölken är slut, yoghurt slut, smöret slut, inget bröd, bara några sportknäcke.
Tyvärr blir det nog så att jag kommer få skära ner rejält på mejeriprodukterna, då min kropp inte verkar kunna ta hand om dem speciellt bra. Så det enda jag kommer få köpa hem igen av den där listan blir äggen, det behövs fyllas på med lite gröngölingar också, ligger en ensam gurka på en hylla och en purjo på en annan. Dem tycker säkert att det är lyxigt att få egna hyllor att ligga på, men det blir det snart ändring på.

Jag har lagt en mask i ansiktet, till min hudterapeuts stora glädje. Sitter och väntar på att den ska torka så jag kan hoppa in i duschen och njuta av det varma vattnet som kommer omsluta min kropp. Lyssnar på Dido nu. Det är bara tisdag idag...önskar det hade varit onsdag, för då hade jag varit ledig imorgon, men jag får väl hålla ut två dagar till. Längtar efter att göra möblerna klara, dem bara står här och väntar på förvandlingen. Jag tror att det blir skitbra, det är jag helt övertygad om faktiskt.

Nä, nu ska jag se till att någon bäddar min säng och får undan klädhögen som vilar på soffan, usch och fy, det är någon som går runt här och stökar ner, jag förstår inte.

en konst

Jag hade lyckats med att gå ner 6 centimeter i midjan och gå upp ett kilo i vikt. Hmm. Muskelmassan?! nej, den hade ökat 0,1% pytte pytte. Det är nog alla plankor jag har gjort. Jag träffade min personliga tränare idag, så nu är jag fylld av energi och förvandlingsoptemism igen. Jag satt på bussen hem och tittade ut genom fönstret medan jag tänkte på allt. Åkte förbi framnäsgatan och funderade på om det fanns någon baknäsgata någonstans.
Fint väder idag, hade jag inte haft spårvagnskläder så hade jag faktiskt kunnat cykla. Jag ska nog försöka cykla till jobbet nu, bara det inte regnar och blåser för mycket. Imorgon har jag som ambition att åka till gymmet och träna på morgonen, hoppas att jag känner mig lika motiverad imorgon.
Fick ett chockerande besked idag, Tv 4 har slutat sända "Doktorn kan komma" mitt i slutet av sista säsongen, så taskigt. Varför gör dem så? Nu får jag iofs tid att göra annat på kvällarna än att kolla mina senaste inspelningar, typ sova.. he he. Fasen var det är skönt att sova. Men nu ska jag jobba lite till innan jag ska åka hem.

tjipp och hej

Helt meningslöst inlägg

Så mycket fick jag för min fräscha söndag med blå himmel. Molnen drog in och det blev helgrått, nu när jag skulle käka mat, så öste regnet ner. Hoppas och håller tummarna att det blir uppehåll tills jag slutar.
Jag längtar tills det inte är svart klockan fem på eftermiddagen längre.
Jag känner riktigt hur jag pepprar min blogg med inlägg nu, jag känner mig oerhört duktig, fast det är klart att det bör kanske finnas lite substans i inläggen också, något att berätta. Och inte som det här lilla utfyllnadsinlägget som inte handlar om någonting.
Jag funderar på att köpa en fotpall på ikea, dem är ganska billiga, men det är ju bara en trälåda med tyg på. Mycket simpelt, man skulle kunna göra en själv istället.
Åååå jag vill så gärna flytta in i min lägenhet nu och förverkliga alla mina inredarfantasier. Jag är en jäkligt duktig inredare, jag har känsla för det där med färger och allt, ni ska få se. Ha tålamod för det dyker nog upp bilder på bloggen när det är klart, det kan jag ju nästan ta och lova. Jag ska även lägga in lite bilder från mobilen från nyår osv. Är alldeles för dålig på det där med bilderna. Men jag ska skärpa mig!

En fräsch söndag

Jag vaknade nästan av mig själv idag, i kombination med att ungarna började röra på sig hos syrran, klockan var kvart över åtta och jag tillät mig lyxen att ligga kvar tills klockan ringde vid nio. Då hade jag däremot ingen lust att gå upp alls. Det regnade inte längre, det såg faktiskt ganska ljust ut. Jag duschade och åt frukost, kollade lite på Tilde och dem skönsjungade killarna i EMD på nyhetsmorgon söndag. Gick upp och lämnade lite grejer till syrran och sen gick jag till knutpunkten som våran busscentral i mölndal heter men sällan kallas. Det blev visst inget etablerat namn som Nisse terminalen och liknande.
Tyckte att jag hade hyffsat god tid på mig så jag sprang inte med andan i halsen.
Såg lite blå himmel, det kändes skönt och fräscht. En fräsch söndag. Hm...skulle jag inte jobbat idag, hade det varit skönt med en promenad och sen lite träning och fixa hemma. Men nu är det jobb som gäller, jobb jobb jobb.
Skönt att ha ett jobb, jag älskar att jag har ett jobb, det är riktigt lyxigt.
Jag kom fram till Knutpunkten 10:52, spårvagnen stod och väntade på hållplatsen, jag trodde att den skull åka 54, så jag sprang inte utan gick i lugn takt fram till vagnarna. När jag precis var framme, kanske 5 meter kvar, så rullar den iväg. Ooops. Kollar på tidtabellen, jahaopp 53 gick den visst idag.
Men jag misstänker att det går ett tåg klockan 11, så jag går vidare till stationen för att ta tåget.
Träffar en arbetskompis som jag snackar lite med hela vägen till jobbet. Det är roligt att ha arbetskamrater man kan snacka med.

Kliddigt

Ett av mina favoritord är skånskans Kliddigt alternativt Kluddigt. Jag tror jag ska konvertera från göteborgska till skånska, lite lätt så där, fin skånska.

Jag har lagt märke till en liten störande sak, och det är att alla andra människor verkar gå fortare än mig, jag vet inte om det är nåt fel på mina ben, att jag tar för korta steg eller nåt. Skulle jag försöka gå fortare och ta längre steg, känns det ju bara onaturligt och stappligt. Speciellt killar med långa ben går fort, dem susar föbi i ett himlans jehu och jag hade fått småspringa fram för att hålla jämn takt.

Det känns ju lite orättvist, för alla dem som går fortare än mig, hinner ju med spårvagnen eller slipper att bli så blöta när det regnar, för dem tjänar ju snabbt in 15-30 sekunder på mig.
Nu är det Tillbaka till framtiden III, den ska jag se, fast inte nu. Nu sitter jag på jobbet, men jag spelar in så jag kan kolla när jag kommer hem. Tur att det inte var så mycket annat vettigt på tv ikväll. Kanske poppar jag ett popcorn eller så ska jag slipa möbler samtidigt, jag vill verkligen börja måla dem så dem blir klara.

Min lägenhet ser lite kliddig ut nu, någon borde diska och städa ordning lite i röran, jag vill inte att det ska se ut som jag flyttar, får se om det finns någon ork när jag kommer hem.

Igår fick jag tillbaka min ring, den har varit hos guldsmeden och krympt, den såg så liten ut nu, men den passade perfekt, jag har ganska små fingrar tror jag. Den är så fin och tidlös tydligen, fortfarande modern. Guldsmeden ville ha med den på ett bröllopsmässa och visa upp den. Idag har jag den på vänster ringfinger, jag lossas att jag är förlovad med min prins. Tanken är oerhört pirrig och härlig, kanske ska fortsätta att ha den där, så länge han har mitt hjärta iallafall.

Total tystnad

När jag åkte till jobbet imorse var det helt tyst på orange express trots att det var mer folk än vanligt. Det är väl så när alla åker ensamma, alla är trötta och det är tidigt på morgonen, inte ens en radio eller mobiltelefon väsnades. Jag ville blunda och åka med bussen till slutstation, jag var så trött.
Samma fenomen men märkligare hittade jag på en spårvagn, där brukar det väsnas och pratas, kom inte ihåg vilken tid på dygnet det var, men det var helt tyst.

En kväll när jag åkte hem med spårvagnen satt jag bakom en herre med brunt, lockigt hår, jag satt och tittade på hans hår så länge att jag började fundera vad han hade geggat i det imorse för att framhäva sina lockar, det såg ut som vax eller liknande. På herrens axel låg ett långt hårstrå, det måste varit ett tjejhårstrå, undra hur det hamnade där, undrade vems det var, hans flickvän?, en arbetskamrat?, älskarinna? eller en helt vanlig främling?
På samma spårvagn fanns också en yngling med hörlurar under mössan, han var ganska söt på ett annorlunda sett. Han gick av någonstans på vägen, jag minns inte, men våra ögon möttes där i mörkret, han där ute och jag där inne, sen försvann han.

Jag håller på med seriös möbelrenovering hemma, jag ska måla ett hörnskåp, en byrå och en bokhylla i vitt. Sen ska jag ta upp motivet på min blivande tapet, en körsbärskvist, och göra en schablon på den och placera ut på alla mina nymålade möbler. Det känns som jag bor i en möbelaffär, eller i en möbelrenoveringsfirma kanske.
Ikväll ska jag njuta i soffan av premiärprogrammet av Let's dance.

Nu ska jag försöka vakna till liv och fortsätta jobba ett tag till.

Saker jag lägger märke till

När jag åkte buss häromdagen satt det en tjej framför mig, hon pratade i telefon med en väninna. Under hela resan satt hon och rättade till sin lugg men några uppehåll, det var en resa på ungefär 20 min, undra om hon precis hade klippt sig och inte var riktigt nöjd. Det såg ganska roligt ut. När hon hade pratat klart med den ena väninnan, ringde hon genast upp en annan. Jag hade svårt att utröna om killen jämte henne var i hennes sällskap, då hon inte ägnade ett ögonblick av uppmärksamhet till honom. Men dem gick av samtidigt, så dem var nog ihop.

Igår stod det en man med lastbil på korsvägen och tog bort granriset o halmbalarna till korsvägens lila minikopia av lisebergstornetgranen. Han hade joystick på magen, det såg ganska rolig ut, säkert jättesvårt att styra den där klon som plockade upp allt skräp.

Igår trodde jag att jag skulle hinna handla på vägen hem, jag ville ha yoghurt och senap. På något sätt inbillar jag mig alltid att Hemköp har öppet till 22, men dem stänger 21 precis som willys. Förgrymmad skyndade jag hem.

Hittade nog en tapet som jag blev lite förälskad i, idag. Jag var över till målarboden som ligger granne med mig ungefär. Dem hade jättefina tapeter upplagda på display, det såg så härligt ut, jag ville ha allihopa. Jag drog fram en katalog som tjejen i butiken rekomenderade. Och bläddrade fram Den tapeten med stort D. Den hade ljusglimmrande bakgrun och en kvist med körsbärsblommor i turkost. Mycket vacker. Nu ska jag bara känna efter vad lägenheten vill ha, och ev. på vilken vägg den ska sitta.

Imorgon ska jag låna nycklarna av mäklaren och springa runt och fota lite och mäta med mamma, så jag kan planera lite. Jag har redan börjat packa ner böcker, videofilmer, cd och småplock. Det står i lådor i källaren nu. Ska förbereda så mycket som möjligt innan.

Dustsucker

Attans, det är konstigt att jag under helgen, när jag egentligen skulle ha obegränsat med tid, inga tider att passa osv, skulle hitta en lucka då jag kunde blogga lite, men ej. Jag tänkte några gånger men det rann ut i sanden.
Så nu kommer det.
Sen jag blev stolt dammsugarägare har jag funderat på ordet dammsugare och varför det heter så och om man inte kunde ändra det till något annat. Om man skulle översätta det direkt från engelskan skulle man ju få det charmiga ordet vakumrengörare, eller varför inte vakumsugare. Skulle man däremot ta svenskans ord och översätta det så blir det ju helt enkelt dustsucker eller varför inte dustcleaner.

I helgen har jag faktiskt packat som en galning, bokyhyllan är tom, alla cdskivor, dvd och vhsfilmer är nedpackade, tidskriftsamlare och fotoalbum nedpackade. Ska dra ner några kartonger till källaren så att man slipper leva i kartongerna också. Imorgon ska jag se till om jag kan skaffa lite färg för mitt senaste projekt att måla om tre olika möbler, ett hörnskåp, en byrå och en bokhylla. Dem ska bli gräddvita eller allmogevita, med någon vacker schablon iform av en blomranka kanske, ska kolla lite på panduro på torsdag om jag kan hitta nåt.
Det blir billigare än att köpa nya möbler och dessutom så befriar jag min kära syster från dessa träklumpedunsar. Det kan bli bra, jag hoppas.

Har gjort ett försök att boka ny tid med PT, jag behöver lite hjälp och stöd, visst blir jag sakta men säkert lite starkare men men, behöver nog en knuff i rätt riktning angående maten.
På torsdag ska jag även unna mig lyxen av en ansiktsbehandling.
Nu ska jag försöka ignorera min värkande svank ett tag till och kasta mig in i jobbet igen.

Övrigt

Jag hinner nog med ett till inlägg ikväll, har desvärre ingen aning om vad jag ska skriva om.
Har precis ätit lunch, min sista kycklinglasagne, så nu gäller det att buffra upp med nya lunchlådor i frysen. Jag och syrran ska göra några storkok på söndag, linssoppa, ärtsoppa och jättegott bröd och en lasagne kanske.
Man måste gå ganska så snabbt genom slussen annars börjar den och pipa i några sekunder efter att man gått igenom och då kan ingen annan passera. Det piper ofta när jag går, jag har börjat tänka på det mer och mer, så nu skyndar jag mig igenom slussen för att slippa pipet, det handlar om millisekunder.
I helgen är jag ledig, då ska jag städa, packa, träna, laga mat och lite annat smått och gott. Hoppas jag hinner, helgerna brukar förflyta alldeles för fort.

Detta var nog minst mest meningslösa blogg inlägg, ever. Ja ja, hade inget bättre för mig på min rast så.
Håll till godo, dags att börja jobba igen.

Äntligen en dammsugare

Mörket ligger tungt över Göteborg, klockan är halv sex, jag längtar till dem där ljusa tiderna som nalkas framåt vårkanten. Det känns som man blir chockad varje gång solen tittar fram, oj sol idag, var det såg den så ut. Den gråa himlen har blivit mer en standardfärg på himlen.

Mitt i alla förvirring, elände och oro, hittade jag idag någonting som gjorde mig så glad. Det kan tyckas banalt och materiellt överdådigt, men så många år som jag har längtat efter att ha råd att investera i denna livsnödvändiga pryl, men det har aldrig funnits så mycket pengar till övers. Nu fanns det det.
Jag och syrran var ute på en liten shoppingrunda, med siktet inställt på mediamarkt och elgiganten. Vi körde till 421 och jag scannade snabbt av klädbutikerna och kom fram till att kläderna den här säsongen fortfarande var gräsligt fula och bara om man har extrem tur lyckas man hitta ett guldkorn lite här och var. Skulle iofs behöva en ny bh, men orkade inte prova och av mig, trots rean.

Har nog blivit för kräsen för jag tyckte till och med att reapriset var lite för mycket. När det är halva reapriset, då kan man shoppa och fynda, även om det är gräsligt fula kläder. Syrran fastnade som alltid på barnavdelningen där hon stod och plockade strumpor och vantar till gud och alla barn hon känner, hon har ju inte så många egna avlingar, men det är alltid där man hittar henne. Hur kul är det? Jag blev dödsuttråkad och gick vidare till cubus, där jag nästen köpte en rosa jumper i sällskap av en brun, men då kom syrran och sa att vi skulle gå vidare till mediamarkt, då hon inte riktigt visste när hon var tvungen att åka.

Äntligen inne i elektronikvarhuset, det stort som tusan, men tvättmaskin efter tvättmaskin på långa rader, jag ville botanisera, men det fanns det ingen tid för, det var bara att gå raka vägen mot DAMMSUGARNA.
Jag hade gjort lite snabb research hemma på datorn och kollat lite på ljudnivåer och sugeffekter så jag inte skulle vara helt bortkollrad. Hade bestämt mig för en electrolux som dem egentligen hade på elgiganten, men ville  kolla media markts utbud innan vi gick dit, då dem inte har någon bra sida på nätet där man kan se deras sortiment...tror ja iallafall, har iofs inte varit inne där på länge.

Jag ville ha en dammsugare som låg på ungefär 70 db och en sugeffekt på runt 350 w.
Hittade en bra dammsugarmanförsäljare som visste vad han pratade om. Äntligen. Det är svårt att få tag på riktigt bra försäljare, jag älskar att bli förförd av facktermer. Nöjd och glad gick jag inte därifrån med den mest tysta dammsugaren på marknaden, då den hade lite sämre sugeffekt, men någon mellanting, något helt okej, något helt acceptabelt. Det blev en blå electrolux...fråga mig inte efter modellbeteckning nu för det kommer jag nog nästan inte ihåg.. zus3366 nånting kanske oxcy bla bla bla. men inte ultra silencer. Den kostade iallafall 1090, vilket var mycket billigare än vad jag hade räknat med, blev lycklig. Jag skulle få mycket dammsugare för pengarna, nästan precis en sån jag ville ha, det här blir perfekt. Jag älskar den redan. Min första alldeles egna dammsugare av god kvalite och bra märke. Tyvärr hann jag inte packa upp den och testa innan jag skulle till jobbet, så det är det första jag kommer göra ikväll eller imorgon när jag vaknar.


Om jag fortsätter åka

Det känns som det krävs extra mycket kraft för att ta sig av spårvagnen på korsvägen, kroppen känns tungt och sinnet upp och ner, har en orolig känsla i magen och ett lätt illamående djupt där inne. Jag skulle kunna fortsätta åka till Angered och tillbaka, jag är inte redo att gå av, jag är inte färdig i tanken. Jag går av och springer över hållplatsen till den där sexan, åttan och tvåan går. Trevar sakta fram till tavlan och konstaterar att sexan kommer om några minuter, ser en ganska söt kille som var med på fyran, funderar på hur gammal han är. Han är nog ganska ung. Dem snygga killarna man ser nuförtiden börjar bli yngre och yngre, för att jag blir äldre på något sätt.

Det sitter en kvinna och pratar i sin rosa mobitelefon när han och jag kliver på spårvagnen. Jag stoppar undan mitt månadskort och sätter mig på utkanten av ett säte och sjunker ner i mina tankar medan mina ögon granskar utsidan som skrider förbi. Går av på min hållplats och kvinnan med rosa mobil sitter fortfarande och pratar. Kalla isvindar biter mig i kinden när jag raskt börjar gå mot jobbet.
Tänker på en person, undrar om han är där idag, det stod att han skulle vara det och igår också, men då såg jag honom inte, han kanske är sjuk. tråkigt. Han brukar göra tillvaron lite lättare och roligare och klockan brukar gå lite fortare när han är där. Men nej, många platser gapar tomma åt det hållet.

Jag måste stänga av alla tusen tankar som snurrar i min skalle, så jag kan koncentrera mig på jobbet.
Får ett sms från min moster, min morbror ska opereras imorgon, han har en allvarlig sjukdom och januarikvällen känns än kallare och mörkare. Håller tummarna att allt går bra imorgon. Jag vill gråta lite.


Förvirringen är total

Hej kära pms, välkommen till mitt liv igen. Idag ligger känslorna utanför huden och vibrerar, jag känner mig gråtmild. Jag trodde inte att jag hade pmsbesvär längre, kanske är det bara en ursäkt för att jag är en känslosam person. Jag fick ett meddelande inatt som jag läste imorse och jag borde blivit glad för det var gulligt och jag blev glad och sen började tankarna spinna på innebörden och på vad jag egentligen håller på med nu.
På att det finns en person i mitt liv som jag inte är beredd att släppa under några omständigheter och hur ser framtiden ut då, kan man gå vidare trots det, eller kommer ett helvete braka lös.
Skulle han lämna mig skulle jag uppslukas av sorg och dö, det är väl så det känns när hjärtat brister och frågan är kan man någonsin älska igen med ett trasigt hjärta.
Nu är det stiljte, nu är det lungt och jag vet inte om jag har vidare lust att röra om i grytan igen.
Alla jag träffar jämför jag, jag vrider och vänder, letar fel och kastar bort, det är inte rättvist mot någon, så kanske borde jag leva i ensamhet iallafall.

Kvittohögen ligger på skrivbordet i väntan på att få bli registrerade in i mitt lilla exceldokument, jag gick upp vid nio och åt frukost, havregrynsgröt har blivit en vana, men hallon, kanel och mjölk, ingen delikat anrättning man sitter och njuter av men det är föda. La en mask, tog en dusch, diskade och gjorde lunchmat till ikväll, tomatsoppa med fisk och grönsaker. Snart är det dags att plocka ihop sina grejer och bege sig iväg till jobbet.

Det händen lustig sak på korsvägen igår, det kom fram en man och flirtade med mig, han hade utländsk härkomst och pratade så tyst att jag fick säga "va?" hela tiden. Han kom fram och kommenterade min reflexgroda från ikea, först trodde jag att han sa att jag hade en fin hatt. Jag log och nickade och sa, tack. Men sen frågade han om han fick dra i "paddan" som satt på min bröstficka. Nej, sa jag och skrattade. Han la tillomed märket till ödlan på tanden, fast han trodde att det också var en groda. Han försökte konverse och jag svarade artigt på hans frågor.
Lättad såg jag hur åttan rullade in på hållplatsen och gick på, och han kom efter och satte sig jämte mig och ville att vi skulle dricka kaffe nån dag och fika och om han möjligtivs fick min mailadress. Jag sa, nej och log. Det var ju modigt av honom men kola är svårflirtad.

Gibraltargatan vs Kaserntorget

Man ska väl en inte bryta en bra trend med täta inlägg, hade lite tid övers nu så jag kan väl passa på att kludda lite.
Det är tråkigt när man inser att man har blivit för privat och hemlig för att kunna offentliga göra sitt liv på en blogg. Mitt arbete kan jag inte prata om, kärleken kan jag inte prata om och vad finns det mer?!
Det har iallafall varit mycket att göra på jobbet, jag jobbar kväll och kom faktiskt iväg till fysiken imorse, även om jag var rejält sugen på att ligga kvar i sängen när klockan ringde åtta. Gympass B var det idag, med marklyft, bollcrunch, axellyft, dynamiska utfall, bröstpress och latsdrag efter styrketräningen är det meningen att jag ska köra kroppsviktscirklar 3-5 gånger. hmm jag orkade göra två, mindre bra.
Mer och mer inser jag fördelarna med gymmet på kaserntorget och det är ju tråkigt eftersom jag bara har kort på gibraltar. Men för det första är det golvet, det är trägolv på gibraltar och när man ska göra en av övningarn så är det lätt att fötterna glider iväg, men på kaserntorget är det sån där svart matta överallt.
Duscharna är mycket bättre och varmare på kaserntorget, på gymsidan på gibraltar är dem helt värdelösa, lite bättre på den andra sidan. Det verkar vara skillnad på löpbanden också och vikterna och maskinerna stämmer inte riktigt överens. Men vad ska man göra, får nog ta o leva med gymmet på gibraltargatan ett tag till. Fast jag ska ta och boka in lite fler tider med min PT iallafall. Sådär, då var rasten snart slut, dags att återvända till verkligheten.

Välkommen 2008

Årets första blogg!
Men vad skulle man kunna skriva idag då.
Skulle ju kunna berätta lite om min nyårsafton. Den var ganska så okej. Jag åkte hem till mamma och pappa och käkade mat hos dem. Här skulle jag givetvis lagt in en läcker bild på den goda böcklingfiskgratängen som vi åt, men bilden ligger i mobilen så den får vänta, har ingen sladd här.
Denna läckra måltid fick jag även med mig i en matlåda idag, vet dock inte om det är lika gott idag eller om det bara är en sörja av sås.
Sen hade jag gjort en mycket vacker och smakfull cheescake med pepparkaka som botten, den var inte så pjåkig, kommer bild på denna underbara skapelse också lite senare.
Vi kollade på grevinnan och betjänten och after dark och vid klockan nio åkte jag hem och fortsatte festen utan föräldrar. Skönt att vara hemma så man kan gå och lägga sig, även om det nu var ganska svårt att sova när alla smällde raketer. Så jag är inte hyberfräsch idag, dessutom lyckades jag försova mig, så det blev varken dusch eller frukost, bara på med kläderna och iväg. Det är väldigt sällsynt att jag försover mig, det händer nästan aldrig, väldigt väldigt sällan, kan inte minnas att jag har gjort det någon gång faktiskt.
Men nån gång ska väl vara den första, tur att jag kom i tid till jobbet iallafall.
Oj, nu snöar det. coolt. Första riktiga snön den här vintern.

Glöm nu inte att fråga alla vad dem fick i julklapp iår.. hi hi, sådär lagom roligt som man orkar på nyårsdagen.

Puss o kram

RSS 2.0